Det är inte helt lätt att vara ägare till en ung hanhund kan jag lova. Visst, jag visste att det skulle vara kämpigt till och från men att det skulle vara en sådan här berg- och dalbana, det trodde jag inte. Maltes personlighet varierar ibland under dagen och jag vet aldrig vilken hund det är jag går ut med... Ibland är han fantastiskt duktig och ibland vill han bara sticka ifrån mig och vältra sig i alla härliga lukter...Den senaste veckan har Malte varit extra stressad, han har inte velat ha godisbelöningar och han har inte velat leka trots att jag har försökt med allt jag kan komma på. Han har bara blivit mer stressad av att jag har försökt kommunicera med honom. Han har ju haft dålig aptit sedan 5 månaders ålder, då puberteten började, men de senaste veckorna har det verkligen varit sämre än någonsin, han har bara ätit något enstaka mål. Han har därför tappat mer i vikt och är nu stressad, energilös och tunn. Vi bestämde oss därför att börja ge honom färskfoder vilket vi har upptäckt att han verkligen gillar. Vi ska prova i några veckor och se hur det fungerar. Hittills har han vräkt i sig maten iaf och det känns härligt att se honom äta med så god aptit.
Träningen har vi också beslutat oss för att ändra. Den senaste tiden har vi tränat ganska mycket lydnad och agilitygrunder men nu ska vi pausa det ett tag. Bara träna saker utan prestationskrav och träna max 2 min åt gången, planerade och strukturerade pass. Fokus ska ligga på att ha roligt och bygga värde i att vara tillsammans. Det viktigaste nu är att han får tillbaka sin energi, ökar i vikt och får chans att landa i sig själv. Malte är alltid glad och engagerad när vi tränar lydnad men han blir snabbt trött och jag vill inte att han ska tappa engagemanget pga att han blir trött, lydnaden ska aldrig få den associationen hos honom. Vi ska fortsätta på agilitykursen men jag har sänkt mina mål rejält och ser mest kursen som ett bra sätt att få tips på övningar, jag räknar inte med att vi ska komma någonstans. I onsdags hade vi 8 fantastiskt bra minuter med hopp- och tunnelövningar, Malte var jätteengagerad och vi hade en bra känsla tillsammans i den där träningsbubblan som jag älskar. Det kan låta konstigt att vara så glad över 8 min men med tanke på att han sedan helt låste sig på andra hundar och inte gick att få kontakt med så är jag jätteglad över att vi iaf kunde jobba i början av träningen.
Idag gick vi en skogspromenad alla tre efter skolan/jobbet och det var så härligt att se hur Maltes stress gradvis rann av honom och den hysteriska hunden som hoppade ur bilen plötsligt travade avslappnat och började ta kontakt. När han var avslappnad lät vi honom gå lös och han var jätteduktig, Det var en glad och lekfull bushund, väldigt härligt! Han fick göra tre korta sök efter sin leksak och kom in jättesnyggt med dem, bara en gång som han tog en liten extravända. Det är kul att se hur roligt Malte tycker att det är med apportering, det ska vi verkligen fortsätta med, det är nog bra både för ben och hjärna.
I helgen blir det massa mat och promenader för lillkillen, rekreation kallas det:)
Träningen har vi också beslutat oss för att ändra. Den senaste tiden har vi tränat ganska mycket lydnad och agilitygrunder men nu ska vi pausa det ett tag. Bara träna saker utan prestationskrav och träna max 2 min åt gången, planerade och strukturerade pass. Fokus ska ligga på att ha roligt och bygga värde i att vara tillsammans. Det viktigaste nu är att han får tillbaka sin energi, ökar i vikt och får chans att landa i sig själv. Malte är alltid glad och engagerad när vi tränar lydnad men han blir snabbt trött och jag vill inte att han ska tappa engagemanget pga att han blir trött, lydnaden ska aldrig få den associationen hos honom. Vi ska fortsätta på agilitykursen men jag har sänkt mina mål rejält och ser mest kursen som ett bra sätt att få tips på övningar, jag räknar inte med att vi ska komma någonstans. I onsdags hade vi 8 fantastiskt bra minuter med hopp- och tunnelövningar, Malte var jätteengagerad och vi hade en bra känsla tillsammans i den där träningsbubblan som jag älskar. Det kan låta konstigt att vara så glad över 8 min men med tanke på att han sedan helt låste sig på andra hundar och inte gick att få kontakt med så är jag jätteglad över att vi iaf kunde jobba i början av träningen.
Idag gick vi en skogspromenad alla tre efter skolan/jobbet och det var så härligt att se hur Maltes stress gradvis rann av honom och den hysteriska hunden som hoppade ur bilen plötsligt travade avslappnat och började ta kontakt. När han var avslappnad lät vi honom gå lös och han var jätteduktig, Det var en glad och lekfull bushund, väldigt härligt! Han fick göra tre korta sök efter sin leksak och kom in jättesnyggt med dem, bara en gång som han tog en liten extravända. Det är kul att se hur roligt Malte tycker att det är med apportering, det ska vi verkligen fortsätta med, det är nog bra både för ben och hjärna.
I helgen blir det massa mat och promenader för lillkillen, rekreation kallas det:)